Hur ska man bokföra webbhotell och domännamn? Normalt brukar detta falla under IT-tjänster, alternativt datakommunikation. Det förutsätter dock att leverantören (webhotellet) finns i Sverige. Annars blir det köp av en tjänst inom eller utanför EU och då blir konteringen lite annorlunda.
Nästan alla företag har en hemsida. Det är ofta via hemsidan som dina kunder får sin första initiala kontakt. Av den anledningen har det blivit en allt viktigare komponent för många verksamheter.
För att kunna inneha en hemsida så behöver du ett webbhotell och ett domännamn. Ett webhotell erbjuder i grunden ett serverutrymme där din webbplats ligger. Medan domännamnet är den adress som hemsidan är kopplad till. Många leverantörer säljer tjänsterna som ett hostingpaket, alternativt var för sig. Du kan bokföra webbhotell och domännamn enligt exemplen nedan, men först lite om momskoder och momsdeklaration.
Lite om momskoder och momsdeklarationen
Innan vi kommer till praktiska bokföringsexempel kan det vara bra att uppmärksamma en annan sak, nämligen momskoder. När du använder ett bokföringsprogram innehåller en del konton momskoder. Det är momskoderna som styr i vilket fält på momsdeklarationen beloppet kommer hamna. Det är av yttersta vikt att förstå detta samband eftersom det annars kan bli fel. På Skatteverkets hemsida finns en förklaring av momsdeklarationen. Är du osäker kan det vara bra att kontakta din programleverantör eller redovisningskunnig för mer information.
Bokföringsexempel för webbhotell inom Sverige
Ett webbhotell inom Sverige är antingen att betrakta som en IT-tjänst eller datakommunikation. I vårat exempel har vi valt att bokföra det som datakommunikation. Vi har också utgått ifrån faktureringsmetoden och att man erhållit en faktura på 2500 inklusive moms.
Konto | Debet | Kredit |
6230 – Datakommunikation | 2000 | |
2640 – Ingående moms | 500 | |
2440 – Leverantörsskuld | 2500 |
Du bokar bort leverantörsskulden efter att betalningen är gjord.
Konto | Debet | Kredit |
2440 – Leverantörsskuld | 2500 | |
1930 – Företagskonto | 2500 |
Bokföra webbhotell och domännamn från annat EU-land
Har du däremot köpt tjänsten från ett företag i ett annat EU-land blir konteringen annorlunda. Enligt huvudregeln kommer du själv beräkna och redovisa svensk moms på inköpet. På Skatteverkets hemsida finns ett avsnitt om inköp av tjänster från annat EU-land.
I detta exempel har vi fått en faktura på 2000 kronor utan moms från en leverantör i ett annat EU-land. Du får själv räkna fram den fiktiva momsen på 25 procent, enligt nedan.
Konto | Debet | Kredit |
4535 – Inköp av tjänster från annat EU-land, 25% | 2000 | |
2645 – Beräknad ingående moms på förvärv från utlandet | 500 | |
2614 – Utgående moms omvänd skattskyldighet, 25% | 500 | |
2440 – Leverantörsfaktura | 2000 |
Bokföra webbhotell och domännamn från land utanför EU
Finns leverantören utanför Europa blir konteringen likartad, men med vissa mindre justeringar. Även i detta fallet blir det normalt en omvänd moms som du får räkna fram. Däremot kommer du använda ett annat inköpskonto. På Skatteverkets hemsida finns ytterligare information om köp av tjänster utanför EU.
Samma premisser som ovan, det vill säga en faktura på 2000 kronor utan moms.
Konto | Debet | Kredit |
4531 – Inköp av tjänster från ett land utanför EU, 25 % moms | 2000 | |
2645 – Beräknad ingående moms på förvärv från utlandet | 500 | |
2614 – Utgående moms omvänd skattskyldighet, 25% | 500 | |
2440 – Leverantörsfaktura | 2000 |
Sammanfattning
Till att börja med är det viktigt att undersöka var leverantören är lokaliserad. Det får nämligen betydelse för hur du ska bokföra ditt webbhotell och domännamn. Är det en svensk leverantör så landar det normalt som en kostnad för datakommunikation eller IT-tjänst. Vissa väljer att dela upp kostnaden mellan webbhotellet (IT-tjänst) och domän (Datakommunikation). Vi har dock förenklat konteringen och därför valt att bokföra allt på samma konto.
Är leverantören från utlandet så blir konteringen och momsen något annorlunda. I detta fall blir det som inköp av tjänst från utlandet, antingen inom eller utanför EU.