Skillnaden mellan aktiv och passiv näringsverksamhet kan vara svår att förstå i början. Framförallt missförstår många ordet passiv näringsverksamhet. Ordet påminner om något som är vilande eller satt på paus. Men det avser faktiskt något helt annat. Aktiv och passiv näringsverksamhet handlar primärt om hur du förvärvar inkomsten. Det påverkar också om du ska betala egenavgifter eller särskild löneskatt. Mer om detta nedan.
Aktiv näringsverksamhet
En näringsverksamhet är aktiv om personen som är skatteskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning. Lite förenklat innebär det att näringsidkaren ska arbeta minst en tredjedel av en normal arbetstid, vanligtvis minst 500 timmar.
Det finns dock undantag från kravet på verksamhetens omfattning och det avser näringsverksamhet som i huvudsak bygger på egen arbetsinsats. Med andra ord är hantverkare, konsulter och skribenter alltid aktiva. Detta gäller oavsett hur många timmar denna typ av yrkesgrupper lägger ner. Anledningen är att denna typ av verksamheten vilar på näringsidkarens egen arbetsinsats.
Grundar sig verksamheten däremot på någon typ av tillgång är kravet högre på den nedlagda arbetsinsatsen. Det skulle exempelvis kunna vara en skogsfastighet eller ett hyreshus. I dessa fall gäller kravet på verksamheten omfattning. För att verksamheten ska vara aktiv krävs att arbetsinsatsen uppgår till minst en tredjedel av en normal arbetstid.
Vad som definierar en aktiv och passiv näringsverksamhet står beskrivet i Skatteverkets rättsliga vägledning.
Passiv näringsverksamhet
Den verksamhet som inte är aktiv blir automatiskt passiv. Det kan till exempel vara någon som äger en jordbruksfastighet och arrenderar ut den. I detta fall äger näringsidkaren en fastighet (kapitaltillgång) men lägger inte ner en tredjedel av en normal arbetstid. Det innebär i korthet att verksamheten blir passiv och därmed kommer betala särskild löneskatt.
Skillnaden mellan aktiv och passiv näringsverksamhet har sin utgångspunkt i förädlingsvärdet mellan arbete och kapital. Det är orsaken till resonemanget ovan.
Egenavgifter eller särskild löneskatt
En aktiv näringsverksamhet betalar alltid egenavgifter, medan en passiv näringsverksamhet betalar särskild löneskatt. Storleken på egenavgifterna kan variera. Det beror bland annat på ålder och uttag av pension. Men normalt är egenavgifterna 28,97 procent. Det finns bara en särskild löneskatt och den är för närvarande på 24.26 procent. På Skatteverkets hemsida finns mer information om egenavgifter och särskild löneskatt.
Fördelar med aktiv näringsverksamhet
Det finns flera fördelar med aktiv näringsverksamhet jämfört med passiv. Här kommer några exempel.
- Endast aktiva näringsverksamheter har möjlighet att kvitta underskott i nystartad verksamhet.
- Egenavgifterna kan i vissa fall vara lägre än den särskilda löneskatten
- Bara aktiva näringsidkare göra avdrag för pensionssparande.
- Dessutom är det bara aktiv näringsverksamheter som kan få jobbskatteavdrag.
Den särskilda löneskatten ger inga förmåner, utan avser en ren skatt. Det är med andra ord mer fördelaktigt att ha en aktiv näringsverksamhet.
Bedömningen gör du i NE-bilagan
När du får din NE-bilaga finns möjlighet att välja om näringsverksamheten ska vara passiv. Det är bara om du bockar i rutan som näringsverksamheten blir passiv, annars blir den automatiskt aktiv. Bedömningen gör du själv. Det innebär också att du ska kunna motivera varför du valt endera alternativ, om någon skulle ställa en fråga.
Sammanfattning
Har du en verksamhet som enbart bygger på din egen arbetsinsats är den alltid aktiv. Det kan till exempel vara en hantverkare eller konsult. Har du däremot en verksamhet som bygger på en kapitaltillgång så kan det vara en passiv näringsverksamhet. Det beror dock på arbetsinsatsen. Uppgår den till minst 500 timmar så blir även den verksamheten aktiv.
Verksamhetens art får betydelse för egenavgifter och särskild löneskatt. I korthet har en aktiv näringsverksamhet egenavgifter, medan en passiv har särskild löneskatt.